Visst vill du hjälpa till att förebygga brott? Vilken tur! I denna månadens blogginlägg går vi nämligen igenom fyra olika sätt att förebygga brott ; situationell prevention, crime prevention through environmental design (CPTED), broken window theory och Brottstriangeln. Nu kör vi!
SITUATIONELL PREVENTION OCH 5 STRATEGIER ALLA KAN ANVÄNDA
Enligt BRÅ handlar situationell prevention, också kallat situationellt brottsförebyggande arbete, om att minska tillfällena brott kan uppstå genom att förändra platserna där risken för brott är stor. Ges inget tillfälle för brott betyder det att brott inte begås.
BRÅ delar in förebyggandet i fem olika strategier:
- Öka ansträngningen som krävs för att genomföra ett brott. Detta kan t.ex. innebära att du sätter ett extra lås på din cykel för att det ska ta längre tid och göra det jobbigare för någon att stjäla din cykel.
- Öka risken för den som avser att genomföra ett brott. Denna strategi handlar om att göra det lättare för den som genomför ett brott att bli påkommen, vilket kan göras med exempelvis videoövervakning eller ökad belysning.
- Minska belöningen för den som genomför ett brott. Detta kan göras genom att ta bort stöldvänliga föremål i skyltfönster eller i bilar. Om du lämnar kvar plånboken eller mobilen synlig i bilen blir de ett lockande byte för en potentiell gärningsman.
- Reducera provokationer som kan leda till brott. Att minska provokationer kan låta krångligt, men det kan vara så enkelt som att, till den mån det går, undvika köer och trängsel på offentliga platser, t.ex. i kollektivtrafiken eller i kön till krogen.
- Ta bort ursäkter för den som begår brott. Genom att ta bort ursäkter för någon att begå brott blir det också svårare för gärningsmannen. Ursäkter kan t.ex. vara att gärningsmannen var alkoholpåverkad. Att då inte servera någon som är märkbart påverkad är ett sätt att få bort just den ursäkten.
CPTED – PLANERA SAMHÄLLET ORDENTLIGT OCH MINSKA BROTTEN
Crime prevention through environmental design, eller på svenska ”brottsförebyggande genom samhällsplanering” är också något BRÅ tar upp. CPTED innebär att man genom att
bygga smart kan förhindra brott och öka tryggheten. Det
finns flera olika delar och principer av CPTED. En handlar t.ex. om hur man ökar sammanhållningen bland individer i ett område och hur man får dem att bry sig om vad som sker omkring dem och tar ansvar. Om alla hjälps åt för att området de lever i ska vara tryggt blir det svårare för gärningsmän att begå brott. Ett annat handlar om att öka attraktiviteten på olika platser. Om en lekplats rustas upp, inbjuder den till större aktivitet och fler människor kommer röra sig just där. På samma sätt kan man tänka kring placering av busshållplatser, uttagsautomater och caféer. Ju fler människor i rörelse desto svårare blir det att begå och komma undan med brott.
BROKEN WINDOW THEORY VISAR PÅ POLISENS VIKTIGA ROLL
Broken window theory utvecklades av statsvetaren James Q Wilson och sociologen George L Kelling i slutet av 1980-talet. Teorin är en strategi som senare kom att användas av polisen med lyckade resultat i flera stora städer, däribland New York. I Sverige är broken window theory även känd som New York-modellen.
Strategin är enkel: om en fönsterruta krossas i ett hus och inte åtgärdas snabbt är risken stor att det några dagar senare finns ännu ett krossat fönster i samma hus. Fredliga människor i området börjar då känna oro (krossade fönster är ju en signal på att ingen bryr sig) och undviker att röra sig i närheten. Brottslingar ser huset på samma sätt, alltså att ”här är det ingen som bryr sig”. Men för dem blir det istället positivt. Huset blir ett tillhåll – här behöver de inte oroa sig för att bli upptäckta! Det skapas en nedåtgående spiral som i slutändan ger möjlighet för gängverksamhet och liknande.
I New York tillämpades strategin i början av 1990-talet med lyckat resultat. Polisen skulle arbeta närmare befolkningen och vara tillgänglig och ta allvarligt på även mindre allvarliga brott. Genom att utreda småbrott skapades en tryggare atmosfär och förtroendet för polisen ökade. Brottsliga mönster gick att bryta mycket tidigare än innan och på så sätt kunde man sätta stopp för brottsliga karriärer. I slutet av 90-talet fann man att antalet mord minskat med två tredjedelar sedan man anammat den nya strategin.
MED BROTTSTRIANGELN KAN VI SE VAD SOM BEHÖVER ÅTGÄRDAS
Hos BRÅ hittar man Brottstriangeln som kan användas som verktyg när man analyserar hur man ska undvika brott på bästa sätt.
När en potentiell gärningsman befinner sig i närheten av antingen ett offer eller ett objekt och det inte finns något som hindrar från att agera är chansen övergripande stor att ett brott begås.
En mörk och obevakad passage mellan två större gator är ett lätt tillhåll för en gärningsman med onda avsikter. Ett överfall eller rån blir här lätt att komma undan med. Här finns alltså ett brottstillfälle. Genom att se den kopplingen och åtgärda platsen (här med exempelvis belysning) kan risken för att brott ska inträffa minska betydligt.
VAD KAN DU GÖRA?
Att studera brottsbeteenden är spännande och det krävs flera aktörer för att det brottsförebyggande arbetet ska lyckas, vilket teorierna ovan visar. Det kan t.ex. röra sig om fastighetsägare, kollektivtrafiken eller olika förvaltningar inom kommuner och landsting, men även privatpersoner behövs.
Genom att studera din omgivning och bli påläst kring brottsförebyggande kan du hjälpa till i din omgivning. Kanske har du en plats i din närhet du gärna undviker eftersom den känns otrygg? Kontakta din kommun eller vem det än är som ansvarar över området. Våga ställa krav! Både för din egen skull och andras.
En framtid utan brottslighet kanske kan kännas som en omöjlig utopi. Men om man siktar mot stjärnorna så når man himlen, eller hur?